För lite mer än ett dygn sedan släcktes ett ljus. En av våra duktigaste ordkonstnärer som kunde måla upp och formulera sina känslor och vardagen på ett sätt som om man stod inne i en tavla fick till sist ge upp. Jag och säkert många med mig har följt hans blogg och hoppats på att det trots allt skulle bli ett lyckligt slut, för så är det ju i filmens värld. En historia slutar alltid lyckligt. Inte med att unga människor dör och absolut inte så talangfulla och insiktsfulla som Kristian var.
