Facebook

onsdag 10 juli 2013

21 gram....

Det sägs att en människa som dör tappar 21 gram i dödsögonblicket. Att den sista sucken tillsammans med urin och annat som går ur kroppen skulle göra att man lättar. Eller att det helt enkelt är så att det är vår ande som lämnar den fysiska boningen. Ungefär lika mycket går ur mig varje gång jag träffar människor som far illa, gamla kollegor som mår dåligt på sina jobb, barn som sitter hos sina berusade föräldrar på tåget eller när jag råkar tjuvlyssna på imbecilla, inskränkta människor som på allvar tycker att människor med annan hudfärg inte hör hemma i vårt land. Med tanke på att jag fortfarande har en del att ta av ska ni vara glada- annars hade det snart inte varit något kvar av mig!
Att alltid träffa samma människor, alltid läsa samma tidningar, lyssna på samma musik, gå samma håll som man brukar eller bara följa i andras fotspår tror jag är förödande. Därför blev jag glad när jag häromdagen fick kasta runt mina tankar och åsikter lite med någon som delar mina grundläggande värderingar men som har ett lite annorlunda sätt att se på livet och tillvaron än jag själv har. Att mitt i en diskussion upptäcka att man kan ompröva sina ställningstaganden är nyttigt. Att få frågor belysta från annat håll också.

Under vårt samtal kom vi fram till samma sak, men även att samhället gör oss sådana. Vi har en snuttifierad verklighet där vi lever våra perfekta pseudoliv genom sociala medier och väljer vad vi vill lyssna på och läsa för något. Saker som griper tag eller som tvingar en att ta ställning i olika avseenden väljs ofta bort till förmån för saker som man kan distansera sig till och kanske rent av frossa åt genom att kunna se att andra är dummare/har det sämre/är fattigare och så vidare, än en själv. Lägg därtill vuxenvärldens krav på perfekta små familjeuniversum så ska ni snart se att det kommer att växa fram en anti-rörelse. En rörelse som på riktigt kommer att börja fundera över våra liv- vart man är på väg, med vem och varför. Att livet inte är för evigt trots att man i alla 40 år lurat sig själv att tro detta.

Efter vårt lilla samtal har jag satt upp ett antal stolpar som jag ska hänga upp mina livssnören i så att jag lättare ska kunna navigera runt i livet. Men framförallt för att jag inte vill vara någon av de som ser till att andra sitter och minskar i vikt i min omgivning. 21 gram, mina vänner- kom ihåg det! Utmana dig själv!

Läs mer djuplodande och analytiska nyheter, lyssna på
radiokanaler som du inte brukar, prata med okända på tåget-
sätten att stimulera din hjärna är många! Pick one! 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar