Facebook

lördag 16 februari 2013

Göra upp med det förflutna!

Som 40-åring har jag inte varit mer än en vecka. En vecka av ett konstant landande i olika saker. Att kunna summera och gå vidare är inte fel. Det är tyvärr lite väl sällan som man hinner med detta, utan man hoppar runt från projekt till projekt utan att stanna upp och summera. Gruppera. Och helt enkelt bara känna av vad som fungerat, varit bra och det motsatta.... En av fördelarna med att åka tåg helt enkelt. Jag får den tiden både på morgonen och på eftermiddagen. Dryga trettio minuter på respektive håll att analysera och fundera, men även för att fördjupa sig i frågor som känns angelägna och viktiga. Kanske rentav dagsaktuella. Som en hästköttskandal eller en tv-dokumentär som jag sett.

Med åldern har jag blivit alltmer förtjust i dokumentärer. Oavsett vad de handlar om så är det väl just känslan av fördjupning i en händelse, företeelse eller en person som gör att jag känner det mer tilldragande. Att man tömmer ut ämnet och att det inte bara lite glättigt skummas på ytan. Häromkvällen visade man en dokumentär på tvåan. En dokumentär som gjorde mig påmind om hur vi över tid kommer till nya slutsatser, lär oss av dessa och går vidare. Eller inte. I det här fallet var det inte som gällde. Det handlade om något så osexigt som lönebildning. Och reallöner, men även om vad som faktiskt händer när vi politiker litar blint på professorer och forskare.

Kortfattat kan man säga att Palme i början på 80-talet sänkte kronans värde för att stärka vår konkurrenskraft utomlands. Samtidigt tryckte man från (s) sida på LO, LandsOrganisationen/facken att man skulle hålla tillbaka sin lönekrav för att rädda jobben. Detta så klart för att vår industri skulle stå sig väl i den internationella konkurrensen och en av effekterna som man hoppades uppnå var att företagen skulle kunna anställa fler, att jobben skulle räddas och att det skulle investeras i och på de arbetsplatser som finns i Sverige. Lönsamheten har sedan dess stärkts och detta på grund av att färre gör mer, den så kallade produktiviteten. Detta hade väl varit okej om det hade kommit löntagarna till del, men ack nej. I stället hamnar pengarna i aktie- och bolagsägarnas fickor. Varje gång jag hör att företag gör vinst men ändå tänker skära ner blir jag lika förvånad. Hur fan resonerar man egentligen? Nu har jag förstått. De som är kvar ska göra lika mycket och vips så blir det mer pengar över till ägarna.....

Sedan 80-talet har detta fått hålla på och mer eller mindre framträdande ekonomer har hävdat att detta har varit den rätta vägen. Om de har varit sponsrade av Svenskt Näringsliv vet jag inte men det är väl klart att man får sina funderingar. Nu börjar man dock ifrågasätta om detta är en bra utveckling. För medan man kunde köpa bilar och hus mer eller mindre kontant under 50- och 60-talet då vi hade en helt galen löneutvecklingskurva i Sverige måste vi nu belåna och skuldsätta oss för att kunna göra det samma, då efterfrågan på varor och tjänster behöver hållas uppe med lånade pengar. Faktum var också att vi hade en lägre arbetslöshet under dessa årtionden trots höga löner än sedan vi började göra det motsatta under 80-talet. De senaste årens styre har så klart gjort sitt till saken där vi pratar jobbskatteavdrag för att dölja tanken om att den stora massan ska hålla tillbaka sina lönekrav. Att det dessutom finns de i Alliansen som uppenbarligen inte anser att detta är tillräckligt visar också på att man saknar insikt om vad det kostar att leva. Eller så har man en vision om att en del människor ska behöva ha 2 jobb för att klara sig, hålla sig på mattan och bara leva på livets nödtorft längst ner på samhällstrappan, subventionerade genom RUT för de som har de bäst.

Att kunna sin historia ger ett bra avstamp för framtiden!

Så härmed tar jag avstånd från detta tänk. Jag tar också till mig en bit av vår historia inom socialdemokratin som jag näst intill skäms för. Jag är övertygad om att människor skulle må bättre av att spara pengar för konsumtion än som fallet är nu, då de flesta mer eller mindre är ägda av sina banker. Jag är också övertygad om att vi behöver en arbetsmarknad som är anpassad efter konjunktursvängningar och inte utifrån bolags- och aktieägares behov av kortsiktiga vinster. Mer makt åt löntagarna, inte mindre- högre löner lönar sig- så är det!

Läs gärna mer i boken "Jämlikhetsanden" eller se den viktiga dokumentären på SVTPLAY!

4 kommentarer:

  1. Väl talat amigo :-)
    Från en f.d RUT-anställd ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! "Amigo" var något nytt- gillas av en 40-åring;)

      Radera
  2. När det gäller hästköttskandalen kan man sjunga två låtar; "det hängde hästkött på vägga, det var så färskt så de gnägga" (Ove Törnkvist kanske?) samt "Money makes the world go around" (Liza Minelli):D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då tror jag du ska läsa det här: http://www.xn--svrdsvrld-w2ae.se/2013/02/hjalp-hast.html
      Lite grodvarning är det allt!

      Radera