Facebook

onsdag 18 april 2012

Karl nog för sitt namn

Jag har under veckan blivit påmind om allt det tråkiga som hände den 22 juli i fjol. Jag kan fortfarande komma ihåg de första rapporterna från Utöya och fortfarande känna den där gråtklumpen i halsen när det gick upp för mig i vilken ohygglig omfattning denna ogärningsman hade lyckats. Hela vår semester på Gotland präglades av denna händelse. Alla chockerande rapporter på radio och tv-sändningar med halade flaggor, ungdomar i sorg och tysta minuter lade sorti på vårt firande av svärmors 60-årsdag.