Facebook

söndag 30 september 2012

Hoppsan eller...kom igen!

Efter att de 2 lärarfackens avtal är klart hör man nu hur det brummar och knorrar av besvikelse bland medlemmarna. 4,2 procent utlovas under det första av de 4 åren som avtalet löper. Om detta kan man så klart ha invändningar. Givetvis kommer det att skilja på om en arbetsgivare har en hög eller låg medellön då pengarna samlas i den så kallade pottmodellen. Om 50 lärare har 22.000 i snittlön eller om de har 25.000, kommer det redan år 1 att sticka iväg och lönespridningen bli stor, snabbt dessutom. År 2 kommer de här 2 arbetsgivarna lagt grunden för en större spridning. År 3 och 4 säger avtalet inget om att några summor garanteras. Jag kan inte påstå att jag är förvånad över att det knorras i leden.


Redan i ett tidigt läge försökte man ingjuta mod i sina medlemmar och skramla med strejkvapnet. Man lobbade också stenhårt medialt med kampslogans om att man var värda 10.000 kronor mer i lön och engagemanget och hoppet växte bland medlemmarna. Kommunpolitiker uppvaktades, affischer och trycksaker hängdes upp och spreds i snabb takt bland medlemmar och ute på skolor och förskolor. Därför tror jag att luften gick ur när innehållet i avtalet kom till medlemmarnas kännedom. Förväntningarna var så mycket högre än slutresultatet och besvikelsen verkar allmän.

Det märkliga är att man inte lär sig av varandra mellan de olika fackliga organisationerna. Vi MÅSTE sluta prata procent och prata reda pengar i stället så att medlemmarna vet hur mycket det rör sig om. Vi måste också skruva upp förväntningarna någorlunda rimligt och inte prata konflikt om man inte är redo för det. Men framförallt måste man se till att det finns en förståelse och solidaritet mellan de olika yrkeskategorierna som man organiserar, annars riskerar man splittring i leden.

Enade vi stå söndrade vi falla.... Låt Stå!

Kolla gärna mer på Lärarförbundet
eller Lärarnas riksförbund

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar