Facebook

tisdag 1 maj 2012

Vilken helg- jag älskar Valborg!

Jag älskar Valborg. Den sätter punkt för vinter, mörker och skickar oss in i vår och försommar med värme, ljus, dofter och framtidstro. I Teckomatorp firar många Valborg på Gilbo Äng. Numera har en del av ängen fått lämna plats åt en 7-mannaplan vilket kanske är bra då det underlättar för att fler ska kunna vara med i firandet. Annat var det förr om åren.
Då förfestade vi ofta på Valborg inför besöken på Vägasked. Just igår kväll kom vi att prata om den mest beryktade då vi satt nästan 70 personer i en av trädgårdarna och partajade innan vi som en gräshoppsvärm drog upp till stationen för att ta oss vidare med bussen till detta syndens nöjespalats som låg i mellanskåne. En av mina kompisar var överförfriskad så han fick snällt bli kvar på lådan som man brukade ta sand ifrån för halkbekämpningen, tills hans chef kom och bar in honom på sin innergård och sköljde av honom med trädgårdsslangen. På den här tiden var vi beryktade för våra, ganska ofta "vilda fester" men såhär i backspegeln känns dem ganska oskyldiga trots allt.

Valborg var ett bra tillfälle för fest och numera festar vår familj med släkt och vänner som bjuds in, eller tja... man kommer självmant då det liksom blivit ett bra tillfälle ett träffas under enklare former, grilla korv, skvallra lite och äta min mosters goda butterkaka och dricka en värmande whiskey med mina morbröder och kompisar när man kylslagen återvänder från firandet på ängen.

Underhållningen brukar Äldrekören stå för och en inbjuden talare brukar hälsa våren välkommen. Dessutom anordnar scouterna ett lotteri där man kan vinna pelargonier från en av ortens handelsträdgårdar vilket brukar vara mycket uppskattat. Det här året var inget undantag.
Kören i frögrunde och besökare som
värms av den nytända brasan!

Förr om åren fungerade inte ljudet tillfredställande. Till mångas förtret, däribland mitt, stod folk och pratade medan Äldrekören förtvivlat försökte sjunga högre och den som talade fick ofta se bortvända ryggar på besökare som nonchalant stod och pratade om helt andra saker. I år ändrade vi på det.

Efter att ha fört samtal med ortens nya kantor provade vi "på riktigt" igår de prylar som stått undangömda på Församlingshemmet under ett par års tid. Döm om min förvåning att allting fungerade. Som grädde på moset hade 2 nya kör-mikronfoner införskaffats vilket blev riktigt bra. Ens om inte ljudet blev ritktigt så bra som jag ville haft det så har vi gjort ett avstamp inför framtiden. Med lite inköp av tillbehör ligger plötsligt världen öppen för våra duktiga körer och de kan, med lite vilja göra sina framträdanden lite var man vill så länge det finns tillgång till ström. Men det roligaste igår, förutom blomvinsterna, var nog folks förvånade ansikte när man plötsligt hörde vad som sjöngs och vad som sades. Det här gör vi om nästa år!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar