Facebook

måndag 23 april 2012

Jag vill också barnens bästa!

Läste i förra veckan och hörde på P1´s kaliber att antalet medborgare som blir anvisade att söka bidrag och allmosor från våra större välgörenhetsorganisationer har ökat de senaste åren. I programmet fick vi bland annat möta en mamma som förtvivlat gjorde vad som stod i hennes makt att fixa så att inte hennes son skulle hamna i utanförskap och vända samhället ryggen när han blev äldre.

Jag hörde också att det blir allt vanligare att barn kan gå väldigt länge utan att korrigera sina synfel då föräldrarna måste spara eller avstå annat när glasögon måste investeras till barnen. Mat brukade vara det man sparade in på för att få råd. Ökningarna av ansökningar till bidrag för detta ändamål ökar även det. Paradoxalt nog innebär för mycket tid framför datorn en ökad risk för närsynthet enligt en undersökning som presenterades nyligen, samtidigt som att barn måste använda datorn i skolan och hemma som ett arbetsredskap för att inte halka efter.

Som grädde på moset har Det Nya Arbetarpartiet- Moderaterna nu dragit igång en kampanj om att man vill alla barns bästa. Hallå?! Har man överhuvudtaget förstått att den politik som förts de senaste åren påverkar de som är mest utsatta, hur goda intentioner man än har med den politik som förs.


Första åtgärden man gjorde var att förändra A-kassan så att det blev differentierade avgifter som påverkade framförallt de som befinner sig i arbeten med större risk för arbetslöshet, där ensamstående deltidsarbetande föräldrar inte då inte längre hade råd att vara kvar och där morötter ersattes av piska. Man ska arbeta, vara produktiv, vara sin egen lyckas smed och bidra till samhällets gemensamma samtidigt som man började förändra vårt gemensamma trygghetsnät, de så kallade allmänförsäkringarna.

Förändringarna finansierade våra jobbskatteavdrag och för mig är det ingen överraskning att allt fler blir hänvisade till Socialen när man trillar genom skyddsnätet. Det är ingen överraskning att socialsekreterarna hänvisar allt fler till välgörenhetsorganisationer för att barnen ska få råd med skolresor, föräldrar ska kunna köpa glasögon till barnen eller kunna klä sina barn anständigt oavsett väder. Det finns nämligen inte så mycket pengar kvar i "det allmänna" längre!

Hur vi vill ha våra försäkringar är det kanske dags att börja fundera på. Framtiden bygger vi nu och den som tror att fattiga barn kommer att bli goda samhällsmedborgare kan börja tänka om NU! Jag läste idag en undersökning som visar att en enda, EN ENDA samhällsmedborgare som vänder samhället ryggen och blir kriminell kostar i runda tal 23 miljoner under sin "karriär". Ställ det i relation till vad det kostar att satsa på någon lärare extra eller att det finns vettiga fritidsaktiviteter med goda vuxna förebilder så behöver ni inte längre fundera på vilken inställning jag har till detta klassamhälle som åter börjat se dagens ljus. Inte ens regeringens eget Finanspolitiska råd blundar för detta faktum längre, när ska deras uppdragsgivare göra det samma?! 

3 kommentarer:

  1. Det är som jag sa en gång - "du har en plats i mitt hjärta" - det har alla kloka och snälla män! F-n vad du skriver bra! Delar det genast! Vad månde det bli av dig när du blir stor! Kram Anci

    SvaraRadera
  2. Tack, jag blir allt lite generad. Texten kommer från hjärtat hur som helst. Idag lyckades sidan passera 9000 visningar också vilket kanske skvallrar om att det i alla fall är någon därute som läser min blogg.... Tack:) //Anders

    SvaraRadera