Facebook

onsdag 7 december 2011

Stort kaos drar in över Sverige....

Efter att ha gått och varit lite småkrasslig kan man väl lugnt konstatera att detta tillstånd med ganska omedelbar verkan ersattes av ett tillstånd av allmän frustration och uppgivenhet över ja... jag vet egentligen inte vad det är som kliar som små blåsor på hälarna.


Det börjar ofta med en halvtaskig rubrik på löpet när jag knallar förbi någon av butikerna på väg hem efter jobb. Numera är det ju inte några rubriker utan snarare superlativer för att sälja så stora upplagor som möjligt och för att kunna höras och synas i det alltmer tilltagande mediabruset. Alla normaltillstånd är som bortblåsta och allting är antingen KAOS, BOTTEN eller REKORD. Möjligtvis kan ordet CHOCK också smyga sig in men då handlar det ofta om någon form av fysiskt tillstånd eller kanske, avsaknad av ett normalt sådant medan det andra (kaos, botten och rekord) är en betraktelse av vår omvärld.

Ett exempel är snön som för närvarande hotar med att singla ner på oss. Detta är ju ett ganska vanligt förekommande fenomen och brukar dyka upp vid ungefär samma tid på året och med ungefär samma förlopp. Men ack....inte i år! Men nyhetstorkan är tydligen ganska intensiv så därför gör man en nyhet av att det INTE kommer någon snö; "REKORD-SEN SNÖ" skriker rubrikerna...."Och?!?!" tänker jag medan jag passerar. Vad ska man skriva när den väl kommer? "HAHA-VAD SA VI?!?! SNÖKAOSET ÄR HÄR!" eller?!

Jag blir så trött, eller snarare stressad. Stressad över att det inte finns någon form av normaltillstånd eller att nyhetsrapporteringen blivit så snuttifierad och att många idag bygger hela sin verklighetsbild på de få rader som skrivs om det som händer i världen. Inget ont i att det finns gratistabloider men jag saknar den mer djuplodande analysen där man kan förstå samband och se konsekvenser av de nyheter som rapporteras. Vad som gör mig riktigt rädd är att ju mer sån här nyhetsrapportering vi har, desto större verkar behovet bli av att grotta ner sig i bönder, snickare, Robinson-wannabees och andra lösa folk som kan tänka sig att ligga på rygg för att få sina fem minuter i rampljuset.

Sverige och världen generellt börjar kännas lite som den forna tiders Sovjetunionen där man sa att "religion är opium åt folket". I vårt fall har tv:n ersatt denna drog, men det är samma effekt. Folk slutar vara kritiskt tänkande varelser. Då får vi också ett klimat i media där ingenting ifrågasätts. Eller väldigt lite i alla fall.

Ett lysande exempel på detta är att vi för ett par år sedan fick en ny regering som satte igång och rumstera med sjukförsäkringen. Alla såg och förutsåg de effekter som en förändring av denna skulle få. Genom ett mycket effektivt arbete hade man lyckats tuta i en hel väljarskara att alla sjuka mer eller mindre var brottslingar som parasiterade på våra gemensamma skattepengar och att den bästa boten för detta var att dels sänka ersättningarna och dels se till att förändra hela systemet så ingen skulle våga bli sjuk. Detta bland mycket annat samt ett väloljat PR-maskineri gjorde att man vann valet.

Eftersom jag är partisk i målet vill jag nu be er fundera lite på när, om någonsin, våra kvällstidningar har rapporterat om vilka långtgående konsekvenser detta skulle få. Nu tänker jag inte på rapporteringen om de som drabbades utan om att våra tidningar aktivt vågade djupdyka i problematiken, ta ställning och säga vad man verkligen tyckte. Ni får inte räkna in kolumnisterna som på ett nyanserat sätt försökte att göra vad de kunde för att få igång diskussionen på ett djupare plan. Fråga nummer två som då kommer upp i mitt huvud är om ni eller någon ni känner har sett den verkliga summan för hur stort fusket egentligen var som man pratade om och som var så utbrett att man var tvungna att verkligen ta i med hårdhandskarna för att komma tillrätta med problemet. För er som inte visste det kan jag informera om att det inte ens var 1% . Detta fick jag själv reda på för så sent som en vecka sedan men jag hade misstänkt det länge. Så bara så ni vet; "Ska en drunkna ska alla drunkna".

Som en bisak i sammanhanget kan ni också fundera på hur många som man egentligen har hittat som fuskar eller har fuskat med "VAB"- vård av barn. Detta ville man ju påskina var så utbrett..... Med risk för att bli lite tråkig kan jag säga att man ännu inte hittat någon som fuskar och funderar nu på att slopa denna helt onödiga adminstration som stjäler tid som vår duktiga förskolepersonal hade kunnat ägna åt våra barn....Och som dessutom riskerar förstöra de bästa relationer mellan pedagoger och föräldrar....

Om ni har andra uppgifter om det utbredda fusket tar jag tacksamt emot det. Jag är inte sämre än jag kan ändra uppfattning men jag är ganska övertygad om att man medvetet slagit in en kil i det kitt som binder oss samman, även kallat solidaritet.

Vad blir då kontentan av detta? Jag vet egentligen inte. Jag skulle bara önska att folk i gemen lägger någon minut på att titta lite bakom alla rubriker och strunta i annonserna för en gång skull. Se på något vettigt nyhetsprogram och bilda sig egna uppfattningar, ta ställning och bli mer aktiva medborgare i vårt samhälle och våga vägra vara en kund på en marknad!

Tänk på det nästa gång ni läser om blöjkaos och snöstormar! 

2 kommentarer:

  1. Så bra du skriver!/Birgitta

    SvaraRadera
  2. Jag tänker med hjärtat och skriver vad jag tänker... Tack! Det är ni som läser som ger mig bränsle till mina kärnbränslestavar...:)

    SvaraRadera