Facebook

lördag 26 november 2011

En vit jul?! Men god!

För de flesta av oss går startskottet för julen den första advent. Efter att ha städat igenom varenda vrå, bytat gardiner, putsat fönster och vädrat mattor så åker tomtar och andra ljusskygga varelser upp ur sina lådor som de förvaras i de andra 10½ månaderna om året.
Ljusstakar och stjärnor ersätter våra fönsterlampor för att blåsa iväg vintermörkret om nu inte snön anländer på utsatt tid. Detta brukar för övrigt vara ett återkommande diskussionsämne som intensifieras ju längre fram i adventsnumreringen som vi kommer.

När vi väl är färdigpyntade sätter vi oss och myser med hela familjen och njuter med tända ljus till doften av nyinskaffade clementiner och låter pepparkakor förgylla våra gommar tillsammans med....glöggen. Startskottet till en av de jävligaste helgerna vi har för många barn går med det att vi knäcker den första korken och russin och mandlar åker fram på bordet. Inte nog med att alla förhoppningar kan grusas för ett litet barn när tomten inte behagade dyka upp med just det du behövde för att passa in med de andra barnen, den där uppe kan dessutom ha den dåliga smaken att just någon av dina föräldrar  eller rentav både ser till att njuta så hårt av julens alla välsignelser att resten av familjen får lida.

December månad är en tung månad på många sätt. Prestationsångesten skriker rätt in i trumhinnan när det ska pyntas och fixas hemma inför alla parbjudningar med jultema, delta i barnens luciatåg och julavslutningar, julborden på jobb och julklappar som ska kompensera din mentala och fysiska frånvaro under årets andra 364 dagar. Som glasyren på pepparkakan ligger ofta kvartalsräkningarna månadsskiftet december/januari, Tro fan det kan vara gott att ta sig en liten rackabajsare till sillen, ja rentav två hinner man med om man vill. Är man dessutom stärkt med lite glögg inför de första skälvande timmarna med resten av släkten, ja då är det lätt att det spårar ur. Barnens tindrande ögon förbyts ofta med den första snapsen och ersätts med magont som räcker ända fram till påska...Ju fler helgdagar på rad, desto större blir också konsumtionen och jag är övertygad om att nedräkningen till julafton för många barn byts ut mot en nedräkning till när skolan ska börja igen så att man kan få andrum....

På många arbetsplatser kommer det under julfestens fylledimmor fram vem som inte gillar vem, hur dum i huvudet chefen är eller vilka korkade idioter som jobbar på ekonomiavdelningen. Eftersom omdömet åkte ut i samband med att den första julölen förgyllde strupen så är man inte heller sen med att låta rätt personer få höra ett "sanningens ord". Nästa arbetsdag smygs det och tisslas och tassas vem som gjorde vad med vem och hela julstämningen förbyts i ett slag till en riktig jul-jävla-ångest. Efterspelet på många arbetsplatser kan få tråkig utgång med dåliga arbetsmiljöer och rent av rättsliga efterspel.

Det lustiga i hela julsammanhanget är hur glorifierad och helig vår hållning är till alkoholen. Den ska vara med i bilden kosta vad det kosta vill, men är det en självklar rättighet att snapsen ska fram? Är det inte dags att vi tvärtom intar barnens perspektiv och gör precis det raka motsatta? Vi kanske ska förebygga rent av och fundera på vad det är som gör att vi kastar i oss all den här "välbehövliga" alkoholen som inte bara förstör familjer. Den suger också rejält på våra gemensamma medel med alkoholrelaterade sjukdomar och rättsliga efterspel i form av misshandel, våldtäkter, rattonykterhet för att nämna något och just kring jul ökar frekvensen av allt detta- samtidigt!

Så i år har jag bestämt mig. Jag ska ge mina barn en vit jul, oavsett om det snöar ute eller ej!


Följande video ironiserar över vår hysteriska inställning till alkoholen kring jul och alla andra helger- skål!

4 kommentarer:

  1. Bra skrivet, Anders! Jag gör samma sak som du och har för tredje året i rad skrivit på kontraktet på http://vitjul.se/

    SvaraRadera
  2. Tack Anna! Och tack för länken.....

    SvaraRadera
  3. Väldigt tänkbart! Fylle och familjehögtider borde inte höra ihop.....men tyvärr går de nog hand i hand alldeles för ofta!! En högtid som julen borde innebära en frizon för allt elände, men istället tror jag det är en högtid fylld med ångest och stress för många! Får vara tacksam för att jag har det bra och försöka göra vad jag kan för att även andra ska ha det bra, en liten gärning kan göra mycket för ngnannan!

    SvaraRadera
  4. Vill också passa på att kasta lite ljus över all de ensamma själar som vi har i vårt avlånga land under julen.

    En öppen pub eller restaurang kan då vara "räddningen" för dessa förvirrade ensamvargar som i högtidens högtid söker lite sällskap.

    Men i övrigt är jag helt med på vad alkoholen och dess forum gör för åverkan..

    Bra skrivet!

    SvaraRadera